vilken underbart vacker dag du får idag magnus....  solen skiner och det är en varm höst dag.. löven börjar gulna och gräset börjar bli dåligt som du hade sagt, fotbolls säsongen är snart över och ditt kungsbacka IF saknar dig i laget. Idag är din begravning i släps kyrka, och jag kommer inte vara där... orkar inte.. vill inte... kanske kommer jag att ångra mig? jag vet inte... jag vill inte att du ska vara borta Magnus, alla kvällar nätter vi har pratat om allt, musik, våra barn som är lika gamla, om våra förhållanden. Alla fika stunder...  Vi kunde prata om allt.... tänk va jag har varit arg på dig samtidigt som jag är jätte ledsen över det som hänt... skrivit en massa sms till dig, men vad hjälper det? skrivit till dig på msn.. varje gång dina bilder dyker upp eller dina statusuppdateringar kommer blir jag lika ledsen... finns en blomma till dig från mig i kyrkan idag... jag tror du vet vilken det är!   din annons hänger på mitt kylskåp.. det var det första jag tog hit, tittar på den och läser den varje dag... tänk om jag bara hade frågat dig mer ingående sist vi pratade i telefon, eller ringt upp dig på kvällen igen... fast du hade väl inte svarat mig ändå.... jag saknar dig Magnus.....  

......älskade vän, om du skulle lärt dig att alltid leva efter din magkäsla så kanske du hade missat just det där tillfället när din mage ljuger, när den här andra personen faktiskt kanske har förändrat sig.

att man skall förändar sig själv och inte andra är bra men det är nog också det enda tänkbara. för man kan aldrig få någon annan att ändra sig om den personen inte inser att det finns en anledning att ändra sig eller kanske inte vill.

när man sedan konstaterar att magkänslan hade rätt, så kanske man har haft en liten uns aning om vad som kanske skulle kunna ske och det kanske kan hjälpa en att bearbeta.

det är mänskligt att trilla dit ibland och man får bli besviken och arg på sig själv...........sedan, ett tag efter kanske det gav något bra ialla fall?

Har alltid undrat över uttrycket, lita alltid på din magkänsla för den brukar stämma... Vad är det som gör att det blir så?? Varför gör vi människor saker som vi på något sätt redan vet inte är rätt eller känns rätt..? Vill vi någonstans hoppas eller försöka intala oss själva att vi inte alltid ska tro det värsta eller analysera saker...? Eller vill vi alltid tro det bästa om folk, för personer kan faktiskt ändra sig både till det bättre och till det sämre.. Jag försöker hela tiden tänka i olika situationer att man aldrig kan förändra någon annan än sig själv, men när ska jag lära mig att lita på min magkänsla för att slippa bli sårad....

Detfinns massor av människor i vår närhet. Släkt, grannar, arbetskamrater och vänner. En del väljer vi med omsorg, en del ramlar man bara på och en del finns där av naturliga själ. Alla vi känner är inte vänner, kompisar eller ens någon vi tycker om. vad är en vän? och vad heter det när man "känner" någon men inte känner att det är en vän.

Jag har valt ut några som jag kallar för vänner, sedan har jag har en del gamla kompisar och jag har människor som står mig så nära att de är mer än vänner ex min älskade familj.

Men är det okej att ha människor runt sig som man inte vill kalla vänner, som man bara vet vilka dom är, hejar på, pratar med, jobbar med men som man inte vill ha något mer med att göra. Det kanske inte ens spelar mig någon roll vad de tycker om mig.

Jag blir fasinerad av de som har närmare tusen vänner på FB. Hur orkar dom? men jag har kommit på att en del har vänner på FB som dom inte ens hejar på ute men det är okej att läsa om vad grannen skall äta till kvällsmat eller att någons barn gjort någon fadäs. missbedöm mig inte, jag älskar FB men jag försöker att inte bli en vänsamlare. jag försöker också att inte bry mig så mycket om vad människor tycker om mig, huvudsaken är att jag har mina nära vänner, som jag älskar att hänga med

förutom mina bästa vänner har jag lärt känna ett gäng underbara människor genom min hund. när jag var ute på promenad en morgon för ca 1,5 år sedan mötte jag en man som bjöd med mig på hundpromenad. det var ett gäng hundentusiaster som träffades varje morgo vid åtta på ett och samma ställe. nu har jag varje ledig morgon träffat detta underbara gäng. det är en man i 65 års åldern som är bland de snällaste jag mött, det är en man som är konstnär på heltid och helt underbar att prata om allt med, han har det vackraste språket man kan tänka sig, där är en man som är halvtid på sjön och är en riktig livsnjutare, en kvinna som varit med om allt och har mycket intressant att berätta om, sedan är det några som kommer då och då. vi går nere vid havet i maklig takt och disskuterar allt. politik, hundar, konst, tro, fiske, sjukdommar, natur, våra liv och mycket mycket mer.

Detta är människor som jag antagligen inte ens lagt märke till annars, vi är en udda blandning men vi har fantastiskt trevligt.

Det fins massor av människor där ute som kan vara helt fantastiska individer som kanske kan bli din vän för livet. Döm inte efetr utsidan, det är alldelas för lätt. Det finns en sång som börjar

- det finns så många sköna människor, som liksom aldrig kommer fram. Som böcker i ett bibliotek som bara står och samlar damm............

jag tror att vi var och en skall ta på oss att ta ner en bok i taget, damma av den, öppna den och se om det intresserar oss, om inte ställer vi snällt tillbaka den och låter någon annan läsa den istället.

välj era vänner med omsorg, men ge även den du inte tror passar dig en chans, det kan visa sig bli din bästa vän. var trygg med att alla behöver inte älska dig, det räcker att några gör det för skall du älskas av alla måste du göra om dig hela tiden och då tappar du bort dig själv. Du är bäst på att vara dig själv och riktiga vänner älskar dig som du är.

gomorron!

ska det vara så här..?? var är mina sovmornar?? upp kl 7 när man börjar jobba 14.. lämna stora killen i skolan 8,20, tillbaka till dagis 11,00 för att lämna lillpojken. Hinna plugga     lite innan jag åker till jobbet 13,30.. när skall man få göra som man vill... ligga kvar i sängen så länge man vill... och framförallt vakna när man vill utan att klockan   ska väcka en...

ha en underbar dag!!!   

Jill heter ja 50+ lyckligt gift me samma man i snart 30 år..."ska säja att de har inte alltid varit de !! men vi har jobbat oss igenom all skit..." å nu känns de bara bättre... född o uppvuxen på öckerö," o bor här gör ja fortfarande " men en längtan att bo ngn annanstans tränger sej på ? ja jobbar som omvårdn.personal o de har ja gjort längeeee... ja älskar mitt jobb me människor ,dom ger mej så mycke..o förhoppningsvis ger ja ngt tillbaka... de är en ny å spännande dag varje da... tre fantastiskt fina barn har vi   som har flyttat hemifrån alla tre, den siste bara för ngr dagar sen   de är faktiskt lite tungt... ett tomrum ...nu försvann allting.... å va gör vi nu här själva i vårat stora hus...japp de är livets gång å de är bara att gilla läget o fortsätta leeeeva... Ja blev MORMOR för tre år sen o de är nog de bästa som hänt mej   så nu kan vi få börja om fr början igen....tänk att få vara mä o se sina barnbarn växa upp kunna hjälpa till o stötta !!  de vill ja iallafall kunna göra..                                                                Vänner betyder mycke för mej.... promenader i bergen är skönt när man behöver en stund för sej själv.. uppkrypen i soffan mä en go bok är fantastiskt, ja älskar o läsa ,glömmer tid o rum    de va lite om mej... nu ska ja ut i bergen en sväng...innan de blir jobb i kväll !! ha en skön fredag..                                                   

Hej!

Tänkte det var dags att presentera mig nu! Angelica heter jag, är snart 30 år... har inte godkänt detta ;) känner mig fortfarande som 18. Vill dock inte vara det igen men känner mig inte äldre ännu. Född i Kungsbacka, underbara stad en vacker dag ska jag tillbaka dit! Bor sedan 5 år tillbaka på Öckerö. Har två helt underbara små killar på 6 och 3 år, två yrväder med mycket energi i kroppen. Hade önskat att man bara kunde ha liiiite utav deras energi. Är precis ny separerad från barnens far. Har flyttat in i en liten mysig lägenhet, med gammal charm, snart kanske jag även kan säga hem om den. Jobbar som undersköterska och på fritiden pluggar jag en vidare utbildning för oss undersköterskor. Har läst 2,5 år snart, är inne i sluttampen, examensarbetet och försöker hitta motivation till att få färdigt det men det finns så mycket annat att göra och tänka på. Men torsdag vecka 43 kommer att bli en glädjensdag! Då är det över!! :) På fritiden hinner jag inte så mycket mer än att vara med mina barn, plugga, tränar barn från 8 år och uppåt i friidrott. Vi har precis startat upp en förening här ute, detta känns så otroligt härligt och roligt, tränande friidrott själv i nästan 10 år. Sen försöker jag att hitta tid till att träna själv med, älskar spinning, body pump och att vara ute å springa. Behöver träning utan att man måste tänka så mycket, gör ju det ändå. Är en väldig periodare när det gäller träning, blir väldigt fokuserad på det en period så det nästan äter upp mig. Det blir koständring, inget onyttigt, pulver, vägning, ja rubbet... är den som aldrig blir nöjd utan måste bli lite bättre hela tiden, har inte riktigt förstått det där med god enough.

Ja vad ska man säga mer?? Är en väldigt velig person, vet inte riktigt vad jag vill med mitt liv just nu, varken jobb eller med karlar. Det finns ju så många fina killar, tyvärr egentligen bara en riktigt fin. Har alltid haft mycket killkompisar, mycket lättare än med tjejkompisar dom sticker alltid en i ryggen. Killar är ärliga och man kan vara sig själv.. Har dock försökt att lova mig själv eller intala mig själv att jag behöver en paus från män just nu för att hitta tillbaka till mig själv.

ja detta är lite om mej... :)

Kolla in den här tjejens sköna moves

Störtskönt att vara så här bekymmersfri. man blir lycklig bara av att titta på henne. Barn och djur har den effekten på oss människor.