som alla säkert förstått bor vi fyra bloggskrivare på en ö ute i skärgården. Det låter väl idylliskt man kan tänka på Saltkråkan, skärgårdsdoktorn och varför inte Pripps reklamen.....blå, blå vindar och vatten....

Det är fantastiskt att bo vid havet, det ger en frihetskänsla att ha havet vid sin sida. Det är sombalsam för själen att gå längs steniga stränder och bara vara ett med sig själv.

Men att komma till stan ger en annan sorts frihetskänsla. Här kan jag vara utan att alla vet att jag är jag.

Jag började jobba i hemvården när jag flyttade ut till ön för tjugo år sedan och alla gamla frågade

 -vems tös e du?

 - ingens, jag är från stan! svarade jag

-då känner jag inte dig... konstaterade den gamla.

när det kom någon som var född på öarna så lät det så här:

- vems tös e du?

- Aste och Lilians. Lilian som är dotter till vadarBengt i Hult.

- då känner jag dig, min man är kusin med vadarBengts brors fru.

Jag var helt fachinerad av dettta till en början med. man kände folk om man hittade en släkttråd, ibland kunde man känna sig lite "utanför" och nästan önska att man var gift med en syster son till vadarBengt men med tiden började jag förstå att det faktiskt var en fördel och rent av en lättnad att man kunde vara "okänd". Som öbo får du bära hela släkten på dina axlar. Alla visste allt om alla. Hade du oturen och ha en släkt runtomkring dig som inte var skötsam och omtyckt så var du lika dan. Det är väldigt svårta att få upprättelse eller att vända på gamla rykten. Har du gjort en tabbe som ung så vet snart hela öarna om det och eftersom rykten går runt runt så kommer det tillbaks med jämna mellanrum i ny version ochoersonen i fråga får dras med sitt rykte oförtjänt länge.

man få se upp med vad man säger till vem. ibland behöver man inte säga något alls utan det skapas rykten ur ingenting. En annan sak som jag förundrades över var att man frågade alltid en tredje person om ryktet var sant. Man frågade aldrig den det gällde

med åren har jag lärt mig att de flesta människor som bor här är vänliga själar som vill alla väl, dom vill veta för att dom är nyfikna och måna om varandra. det var så man levde förr här ute man tog hand om varandra och man berättade för andra om alla som bodde här för alla kände alla, man skyddade varandra och ställde upp för varandra. Resultatet blir inte samma nu när befolkningen är väldigt uppblandad och människor vill ha ett privatliv på ett annat sätt. Vi väljer att leva mer isolerat på gott och ont. Alla jobbar och vill ha sin fristad hemma.

jag tror att man måste ta ett personligt ansvar när det gäller skvaller. Man får ransaka sig själv och fundera på, hur reagerar jag är jag får höra skvaller, för jag det vidare eller dementerar jag det med personen det gäller.

jag vet många som råkat utför rykten som varit långt ifrån sanna tack vare folks nöje att prata om andra. ex

*en jobbar kompis som enl ryktet hade ett förhållande med en tio år yngre man trots att hon var gift. det bottnade i att hon hade haft mannen hemma på fika, dom jobbade ihop och han behövde prata med någon för han hade det jobbigt i sitt förhållnde och träffat en ny tjej i stan.

*folk som ska skilja sig för att de råkat berätta för någon att de haft en helt vanlig konflikt som de flesta sunda äktenskap har.

* jag som fick höra att min stackars man fått totalrenoverat hela vårt hus för att jag blivit superallergisk, bottnade i att vi fått ta bort en glasfiberväv i sovrummet för att mannen blev täppt i näsan av den.

det finns ett dilemma till när man bor i en liten idyll:

doktorer, lärare, apotekspersonal, butiksbiträden, grannar, människor på festen, församlingsmedlemmar, gamla klasskompisar, vårdpersonal, frisören, spinningledaren, jobbarkompisen, barnvakten mm är alla samma personer. Du har en och samma person på flera ställen och du har olika relationer till en och samma person. Du pratar med samma människa under olika konstalationer och då blir det svårt att avgöra om vad som sas var. och det är svårt att vara anonym. går du till doktorn så känner du flera i väntrummet, handlar du på apoteket är det grannen som expierar, tar du ut pengar på banken är det kompisens mamma som hjälper dig och lagar du bilen så är det sonen till en tant som du tar hand om på jobbet. Det är inget snack om att det både är en tillgång och ett stort dilemma att bo på en liten ort.

misstolka mig inte- jag älskar att bo här!.........men jag vill ha rätten att berätta själv vad som gäller mig och jag vill tacka de vänner jag har som kommer till mig för att dementera eller bekräfta vad de hört på bygden.

Var rädda om varandra och säg inget om någon annan som du inte vill att någon skall säga om dig. Välj dina vänner med omsorg och våga vara dig själv fast du kanske inte passar in.

Det kommer alltid att finnas människor som inte tycker om dig och det kommer alltid att finnas människor som gör det.

försök att lyfta människor som är värda att lyftas

var inte för snabb med att döma.......

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

hittade lite roliga skyltar  bara titta och njut     Den här sitter nog vid stans populäraste bar????   här är det ord och inga visor.....   hmmmm........ eller voff kanske det heter?   tur att det finns instruktioner, hur...

Är kroppen själens spegel eller tvärtom, är själen kroppens? jag tror på det första alternativet   Men tanken på det andra alternativet är rolig att leka med. Ju snällare, trevligare, gohjärtad och sund i tanken du är ju vackrare bli ditt yttre. ...

vi hade en disskussion om att var annorlunda häromdagen på långpromenaden. Genast är det utlänningar och homosexuella som blir samtalsämnet. Det känns som människor är rädda för människor som inte är som dom själva. Det vi är rädda för vill vi ha b...

på radiokanalen mix megapol hade de förr ett inslag som hette fel man på fel plats! detta har jag funderat över... tänk vad man möter folk överallt som verkligen är på fel plats... ofta möter man dem i sitt arbete. Arbetat på mitt gamla jobb två pass...